Utbildning

Mål 3: Jämställd utbildning

Barn som går på en gata

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Det här målet täcker utbildning på alla nivåer, från förskola till vuxenutbildning och bildning utanför skolramen. Det primära syftet är att uppnå utbildning på lika villkor med samma förutsättningar för alla att tillgå och tillgodogöra sig utveckling. För att uppnå målet behöver könssegregerade studieval och betygsskillnader motarbetas, och trygghet och pedagogiska metoder som utjämnar maktobalanser inom skolan främjas. De könssegregerade utbildningsvalen bidrar till den könssegregerade arbetsmarknaden, olika ekonomiska förutsättningar och stärker normer kring hur kvinnor och män ska vara.

För att uppnå jämställd utbildning så måste killar och unga mäns antipluggideal utmanas. Killar är överrepresenterade bland ungdomar utan gymnasiebehörighet. Dessutom har de överlag sämre provresultat och lägre meritpoäng än tjejer i samma ålder.1

En jämställd utbildning kräver också att andra normer och maktskillnader utmanas i samhället. Även om Sverige har ett mer öppet system för högre utbildning än andra länder i världen och en hög utbildningsnivå överlag, så visar statistik från SCB att 80 % av dem med två högutbildade föräldrar själva har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 25 % av de vars föräldrar inte har gymnasial utbildning. Det tyder på att en persons socioekonomiska bakgrund har inverkan på utbildningsval.2 Skillnader i utbildningsnivå syns även mellan inrikes och utrikes födda. Ju senare i livet en person kommit till Sverige, desto mindre är chansen att personen söker sig till högre utbildningar, men bland inrikes födda med två utrikes födda föräldrar är utbildningsnivån högre än bland dem med svensk bakgrund.3

Situationen i Jönköpings län

På nationell nivå syns en tydlig könsuppdelning i gymnasieskolan, men i Jönköpings län är dessa skillnader extra starka. Tjejer läser i större utsträckning program såsom Barn och fritid, Vård och omsorg, Samhällsvetenskap och International Baccalaureate. Killar å andra sidan är överrepresenterade på fler praktiska program, såsom Bygg och anläggning, Fordon och transport och Teknik.4 I Jönköpings län, precis som på nationell nivå, har tjejerna högre meritpoäng än killarna.5 Den starka könsuppdelningen i gymnasieskolan speglas senare i den ovanligt könssegregerade arbetsmarknaden i länet, som du kan läsa mer om under Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet.

I Jönköpings län är det inte lika många som söker sig till högre utbildning som i landet i stort. Av de som läst på högskola och universitet så är kvinnor överrepresenterade i länet, vilket stämmer även för landet i stort. I länet är dock könsskillnaderna även här större. 53 % av kvinnorna i länet har en eftergymnasial utbildning, medan siffran för män enbart är 35 %.6


  1. Nejman, Fredrik (2020) Flickorna har gått om pojkar i alla ämnen. Läraren. ↩︎
  2. SCB. Hög utbildning går i arv (scb.se) ↩︎
  3. SCB. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. ↩︎
  4. Skolverket, Avgångna från gymnasieskolan efter program, 2022/23. publicerad i SCB regional jämställdhet. 2022. ↩︎
  5. Skolverket. Meritvärde för elever som avslutat årskurs 9, 2023. Publicerad i SCBs Regional jämställdhetsstatistik ↩︎
  6. SCB. Befolkning efter ålder, region, år, utbildningsnivå och kön. 2023 ↩︎